Jag har blivit sjuk, inget allvarligt. Bara en dunderförkylning och feber. När jag blir tvungen att vara hemma från jobbet, så inser jag hur mycket jag älskar att vara på Zetas. Jag saknar mina arbetskamrater, jag saknar växterna, jag saknar morgonkaffet, långtradarna som väntar på att bli avlastade på gatan, alla köpsugna vårvaknade kunder.
Tänker också på hur tacksam jag är att få vara frisk, att få arbeta och leva i vanlig vardag. Att ha två friska fina söner. En snäll och omtänksam sambo. En tokrolig pratande skogskatt. En klok och närvarande vacker mamma. En pappa som nästan bor granne och tycker om att fika och prata. En rolig go lillasyster som jag får skrattanfall med. Två ljuvliga guddöttrar och en gudson. Härliga roliga väninnor som ringer mig nästan varje dag och frågar hur jag mår.
Ibland är det bra att vara lite sjuk och få tid att tänka efter. Lite eftertänksamhet och ödmjukhet inför livet är nyttigt och får mig att känna livet i kroppen.
Kram på er alla/ V
Foto: Lena Granefelt